tacksamt?

Ibland kan man vara så full av obetydliga tankar att man glömmer att man faktiskt har två ben att gå med...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0