En dag till
En dag till och jag vaknar upp.
Jag kan andas och jag kan se mig omkring, jag fungerar…otroligt!
Normalt tillstånd säger du?
Upp och hoppa, dags för ännu en dag att traska förbi!
Den ska uthärdas, tas igenom innan det äntligen är dags för sängen igen, den som tar oss bort och för vidare till ett mörkt land där vi slipper livet här…
Hur kom vi på detta, vem sa att det var normalt?
Att vakna, göra ”nytta” och sen försvinna till att än en gång vakna upp till samma procedur.
Var de så det var tänkt att vara?
Sängen, är de kanske en tidsmaskin menad att ta oss framåt till något vi längtar efter?
Vad är då vår längtan och vad består den av, vet du det?
Tiden går och det enda vi vet säkert är att den en dag tar slut här…vet du när?
Vad är det du väntar på?
